Guidad tur till Blå moskén

Istanbul E-pass inkluderar en rundtur till Blå moskén med en professionell guide som talar engelska. För detaljer, vänligen se ”Tider & möte.”

Blå moskén Istanbul

Belägen mitt i den gamla stadens hjärta är den den mest berömda moskén i Istanbul och Turkiet. Känd under namnet Blå moskén är moskéns ursprungliga namn Sultanahmet-moskén. Plattornas mönster pryder Blå moskéns interiör, som också kallas en Blå moskén. Dessa plattor kommer från den mest berömda platttillverkningsstaden i Turkiet, Iznik.

Traditionen att namnge moskéer under den osmanska eran är enkel. Moskéerna namnges efter att man ger moskéns beställning och spenderar pengar på byggandet. Därför bär majoriteten av moskéerna namnet på de personer som låg bakom dem. En annan tradition är att områdets namn kommer från den största moskén i det området. Därför finns det tre Sultanahmet. En är moskén, en är Sultan som gav ordern för moskén, och den tredje är Sultanahmet-området.

Vilka är öppettiderna för Blå moskén?

Då Blå moskén är en fungerande moské är den öppen från morgonbönen till kvällsbönen. Bönetiderna beror på solens läge. Därför ändras öppettider för böner under hela året.

Besökstiden för besökare börjar kl. 08:30 och är öppen till 16:30. Besökare kan bara se inne mellan bönerna. Besökare ombeds att bära lämplig klädsel och ta av sina skor när de går in. Moskén tillhandahåller sjalar och kjolar för damer och plastpåsar för skorna.

Dit finns ingen entréavgift eller reservation för moskén. om du befinner dig i närheten och det inte pågår någon bön i moskén kan du gå in och se moskén. En guidad tur till Blå moskén är gratis med ett Istanbul E-pass.

Hur tar man sig till Blå moskén

Från hotellen i den gamla staden; Ta spårvagnen T1 upp till hållplatsen Sultanahmet. Moskén ligger på gångavstånd från spårvagnshållplatsen.

Från hotellen i Sultanahmet; Moskén ligger på gångavstånd till de flesta hotellen i Sultanahmet-området.

Från hotellen i Taksim; Ta linbanan (funicular) från Taksim-torget till Kabatas. Ta sedan spårvagnen T1 från Kabatas till hållplatsen Sultanahmet. Moskén ligger på gångavstånd från spårvagnshållplatsen.

Blå moskéns historia

Blå moskén Istanbul-plats

Den Blå moskén Istanbul ligger precis mittemot Hagia Sofia. Därför finns det många berättelser om byggandet av dessa moskéer. Frågan uppstod ur behovet av en moské framför den största moskén på den tiden, Hagia Sofia. Det finns berättelser som rör rivalitet eller samhörighet. Sultan beställde moskén eftersom han ville mäta sig med den enorma storleken på Hagia Sofia, vilket är den första idén. Den andra idén säger att Sultan ville visa symbolen och ottomanernas makt precis framför den största romerska byggnaden någonsin.

Byggandet av Blå moskén

Vi kan aldrig vara säkra på vad Sultan tänkte då, men vi är säkra på en sak. Moskén byggdes mellan åren 1609-1617. Det tog ungefär 7 år att bygga en av de största moskéerna i Istanbul på den tiden. Detta visar också Det osmanska rikets makt vid den tiden. För att kunna dekorera moskén använde de mer än 20 000 enskilda iznik-plattor-paneler. inklusive handgjorda plattor, mattor, glasfönster och kalligrafisk dekoration av moskén, 7 år är en ganska snabb byggtid.

Moskéer från den osmanska eran

Det finns fler än 3 300 moskéer i Istanbul. Alla moskéer kan verka liknande, men det finns 3 huvudgrupper av moskéerna från den osmanska eran. Blå moskén är en konstruktion från den klassiska eran. Det betyder att moskén har en central kupol med fyra elefantben (centrala pelare) och klassisk osmansk dekoration.

Myten om de sex minareterna

En annan betydelse med den här moskén är att den är den enda som har sex minareter. Minareten är tornet där man förr brukade ropa ut böneutrop. Enligt myten Sultan Ahmed i beställde en gul moské, och Arkitekten för Moskén missförstod honom och gjorde en moské med sex minareter. Guld och sex på turkiska liknar varandra. (Guld - Altin) – (Sex - Alti)

Arkitekt Sedefkar Mehmet Aga

Moskéns arkitekt, Sedefkar Mehmet Aga, var lärling hos det mest framstående osmanska rikets arkitekt, den store arkitekten Sinan. Sedefkar betyder pärlmästare. Dekorationen av några av skåpen inuti Moskén av pärlor är arkitektens arbete.

Blå moskéns komplex

Den Blå moskén är inte bara en moské utan ett komplex. Ett osmanskt moskékomplex bör ha några andra tillägg på sidan. På 1600-talet hade Blå moskén en universitet (madrasah), boendecentra för pilgrimer, hus för människor som arbetade i moskén och en marknadsplats. Av dessa byggnader syns universitet och marknaden fortfarande idag.

Vad gör Blå moskén till en av de viktigaste sevärdheterna i Istanbul?

Den Blå moskén är en av Istanbuls mest ikoniska och betydelsefulla sevärdheter, både arkitektoniskt och historiskt. dess strategiska läge, rakt mittemot Hagia Sofia, gör den till en central figur i Istanbuls skyline. Moskéns unika arkitektoniska utformning, med sin storslagna centrala kupol och sex minareter, symboliserar det osmanska rikets kraft och storhet. Moskén representerar också sammansmältningen av bysantinska och osmanska arkitekturstilar och fungerar som en fysisk bro mellan olika imperier och kulturer. Dess rika historia, imponerande iznik-plattor och kulturella betydelse gör den till ett måste för både besökare och lokalbefolkning. Som en fungerande moské är den ett aktivt centrum för dyrkan och erbjuder en inblick i Istanbuls andliga och kulturella liv.

Varför kallas Blå moskén också för Sultanahmet-moskén?

Den Blå moskén kallas ofta av både lokalbefolkning och besökare för Sultanahmet-moskén, uppkallad efter stadsdelen där den ligger. Sultan Ahmed I, som gav i uppdrag att bygga den, gav moskén dess officiella namn, Sultanahmet-moskén, som en hyllning till hans regeringstid. Men den är känd som Blå moskén på grund av de iögonfallande blå plattorna som pryder moskéns interiör. Dessa iznik-plattor, som täcker mycket av väggarna, skapar en förtrollande effekt, särskilt när ljuset silas genom fönstren och ger moskén dess ikoniska blåa sken. Denna dubbla identitet lyfter fram både moskéns fysiska egenskaper och dess historiska koppling till Sultan Ahmed I.

Vilken roll spelar Blå moskén i historien om osmansk arkitektur?

Den Blå moskén anses vara en av de största bedrifterna inom osmansk arkitektur och visar rikets arkitektoniska skicklighet på höjden av sin makt. Utformad av arkitekten Sedefkar Mehmet Aga, en student till den välkända Sinan, är moskén ett typiskt exempel på den klassiska osmanska stilen. Den kombinerar bysantinska inslag, som den centrala kupolen och rymliga interiörrum, med osmanska stilens traditionella kännetecken som minareter, kalligrafi och Iznik-plattor. Moskéns utformning påverkade många senare byggnader inom imperiet och satte standarden för framtida moskéer och offentliga byggnader. Dess arkitektoniska innovationer markerade också övergången till en mer monumental stil i det osmanska rikets senare år.

Vilka var anledningarna bakom byggandet av Blå moskén?

Byggandet av Blå moskén drevs av både religiösa och politiska motiv. Sultan Ahmed I ville etablera en moské som skulle mäta sig med storheten i Hagia Sofia och symbolisera det osmanska rikets makt och dominans. Moskéns läge, rakt mittemot Hagia Sofia, understryker ytterligare denna symboliska rivalitet. Dessutom spelade sultanens önskan att lämna ett bestående arv och att ge folket i Istanbul en betydelsefull religiös byggnad en nyckelroll. Moskén var avsedd att fungera som en plats för gemenskapens dyrkan och för att visa rikets rikedom och kulturella sofistikering. Kombinationen av religiös hängivenhet, politisk ambition och arkitektonisk innovation ledde till skapandet av denna praktfulla byggnad.

Hur lång tid tog det att bygga Blå moskén?

Byggandet av Blå moskén tog cirka sju år, från 1609 till 1617. Den relativt korta byggtiden speglar det osmanska rikets makt under höjden av dess inflytande, samt engagemanget och de resurser som fanns för att slutföra ett så ambitiöst projekt. Trots det snabba byggandet är moskéns interiör smyckad med över 20 000 Iznik-plattor, fönster i blyinfattat glas, mattor och intrikat kalligrafi, allt utfört med extraordinär uppmärksamhet på detaljer. Den snabba färdigställningen visar hur effektiva osmanska arkitekter och hantverkare var och demonstrerar imperiets förmåga att mobilisera resurser för att uppnå monumentala arkitektoniska bedrifter på kort tid.