Guidad rundtur i Blå moskén

Istanbul E-pass inkluderar en rundtur i Blå moskén med en professionell engelsktalande guide. Mer information finns under ”Öppettider och mötesplats”.

Blå moskén i Istanbul

Den ligger i hjärtat av den gamla stadsdelen och är den mest berömda moskén i Istanbul och Turkiet. Moskéns ursprungliga namn är Sultanahmet Mosque, men den är känd som Blå moskén. Kaklen pryder Blå moskéns interiör, vilket har gett den namnet Blå moskén. Kaklen kommer från Turkiets mest berömda kakelproducerande stad, Iznik.

Traditionen för namngivning av moskéer under den osmanska eran är enkel. Moskéerna uppkallas efter den person som beställde och bekostade byggnationen. Därför bär de flesta moskéer dessa personers namn. En annan tradition är att området uppkallas efter den största moskén i området. Därför finns det tre Sultanahmet. En är moskén, en är sultanen som beställde moskén och den tredje är Sultanahmet-området.

Vilka öppettider har Blå moskén?

Eftersom Blå moskén är en aktiv moské är den öppen från morgonbönen till nattbönen. Bönetiderna beror på solens position. Därför varierar bönetiderna under året.

Besökstiden för besökare börjar kl. 08:30 och moskén är öppen till kl. 16:30. Besökare kan bara se insidan mellan bönerna. Besökarna ombeds att bära lämpliga kläder och ta av sig skorna när de går in. Moskén tillhandahåller sjalar och kjolar åt kvinnliga besökare samt plastpåsar för skorna.

Det finns ingen inträdesavgift eller bokning för moskén. Om du befinner dig i närheten och det inte pågår någon bön i moskén kan du gå in och se dig omkring. En guidad rundtur i Blå moskén ingår utan kostnad med ett Istanbul E-pass.

Så tar du dig till Blå moskén

Från hotellen i den gamla stadsdelen; Ta spårvagn T1 till hållplatsen Sultanahmet. Moskén ligger på gångavstånd från hållplatsen.

Från hotellen i Sultanahmet; Moskén ligger på gångavstånd från de flesta hotellen i Sultanahmet-området.

Från hotellen i Taksim; Ta bergbanan från Taksimtorget till Kabatas. Från Kabatas tar du spårvagn T1 till hållplatsen Sultanahmet. Moskén ligger på gångavstånd från hållplatsen.

Blå moskéns historia

Blå moskéns läge i Istanbul

Blå moskén i Istanbul ligger precis mittemot Hagia Sophia. Därför finns det många berättelser om uppförandet av dessa moskéer. Frågan uppstår ur behovet av en moské mittemot den största moskén, som då var Hagia Sophia. Berättelserna handlar om rivalitet eller samhörighet. En teori är att sultanen lät uppföra moskén eftersom han ville mäta sig med Hagia Sophias väldiga storlek. En annan teori är att sultanen ville visa upp osmanernas makt mitt framför den största romerska byggnaden någonsin.

Blå moskéns uppförande

Vi kommer aldrig att veta säkert vad sultanen tänkte då, men en sak vet vi med säkerhet. Moskéen byggdes mellan åren 1609–1617. Det tog omkring sju år att bygga en av de största moskéerna i Istanbul på den tiden. Detta visar också vilken makt det osmanska riket hade då. För att utsmycka moskén använde man över 20 000 individuella Iznik-kakelpaneler. Med handgjorda kakelplattor, mattor, glasmålningar och kalligrafiska utsmyckningar tog det ändå relativt kort tid, sju år, att bygga moskén.

Osmanska moskéer

Det finns över 3 300 moskéer i Istanbul. Alla moskéer kan verka likartade, men det finns tre huvudgrupper av moskéer från den osmanska eran. Blå moskén är en byggnad från den klassiska perioden. Det innebär att moskén har en central kupol som bärs upp av fyra elefantben (mittpelare) och klassisk osmansk utsmyckning.

Myten om de sex minareterna

En annan viktig egenskap hos moskén är att den är den enda med sex minareter. Minareten är tornet från vilket man förr kallade till bön. Enligt myten beställde Sultan Ahmed I en moské i guld, men arkitekten som ansvarade för moskén missförstod honom och byggde en moské med sex minareter. Orden för guld och sex liknar varandra på turkiska. (Guld – Altin) – (Sex – Alti)

Arkitekten Sedefkar Mehmet Aga

Moskéns arkitekt, Sedefkar Mehmet Aga, var lärling hos den mest framstående arkitekten i det osmanska riket, den store arkitekten Sinan. Sedefkar betyder pärlmästare. Arkitekten ansvarade för pärlutsmyckningen av några av skåpen inne i moskén. Detta är arkitektens verk.

Blå moskéns komplex

Blå moskén är inte bara en moské utan ett komplex. Ett osmanskt moskékomplex skulle ha andra byggnader intill. På 1600-talet bestod Blå moskéns universitet (madrasah), inkvarteringscenter för pilgrimer, bostäder för dem som arbetade i moskén och en marknadsplats. Av dessa byggnader finns universiteten och marknaden fortfarande kvar och kan ses än i dag.

Vad gör Blå moskén till ett av Istanbuls viktigaste landmärken?

Blå moskén är ett av Istanbuls mest ikoniska och betydelsefulla landmärken, både arkitektoniskt och historiskt. Dess strategiska läge, mittemot Hagia Sophia, gör den till en central del av Istanbuls silhuett. Moskéns unika arkitektur med en storslagen mittkupol och sex minareter symboliserar det osmanska rikets makt och storhet. Moskén representerar också en blandning av bysantinsk och osmansk arkitektur och fungerar som en fysisk bro mellan olika riken och kulturer. Dess rika historia, praktfulla Iznik-kakel och kulturella betydelse gör den till ett måste för både besökare och lokalbefolkning. Eftersom den fortfarande används som moské är den en aktiv plats för gudstjänst och ger en inblick i Istanbuls andliga och kulturella liv.

Varför kallas Blå moskén också Sultanahmetmoskén?

Blå moskén kallas ofta av både lokalbefolkningen och besökare för Sultanahmetmoskén, efter stadsdelen där den ligger. Sultan Ahmed I, som beställde byggnationen, gav moskén dess officiella namn, Sultanahmetmoskén, som en hyllning till sin regeringstid. Den är dock känd som Blå moskén på grund av de slående blå kakelplattorna som pryder interiören. Dessa Iznik-kakelplattor, som täcker en stor del av väggarna, skapar en förtrollande effekt, särskilt när ljuset strömmar in genom fönstren och ger moskén dess ikoniska blå sken. De två namnen speglar både moskéns fysiska egenskaper och dess historiska koppling till Sultan Ahmed I.

Vilken roll spelar Blå moskén i den osmanska arkitekturens historia?

Blå moskén anses vara en av de största bedrifterna inom osmansk arkitektur och visar rikets arkitektoniska skicklighet på dess höjdpunkt. Moskén ritades av arkitekten Sedefkar Mehmet Aga, en elev till den berömde Sinan, och är ett utmärkt exempel på klassisk osmansk stil. Den förenar bysantinska inslag, såsom mittkupolen och de rymliga interiörerna, med traditionella drag från den osmanska stilen, som minareter, kalligrafi och Iznik-kakel. Moskéns utformning påverkade många senare byggnadsverk inom riket och blev norm för framtida moskéer och offentliga byggnader. Dess arkitektoniska innovationer markerade också övergången till en mer monumental stil under det osmanska rikets senare år.

Vilka var skälen till att Blå moskén byggdes?

Byggandet av Blå moskén drevs av både religiösa och politiska motiv. Sultan Ahmed I ville uppföra en moské som kunde mäta sig med Hagia Sophias storslagenhet och symbolisera det osmanska rikets makt och dominans. Moskéns läge, mittemot Hagia Sophia, understryker denna symboliska rivalitet. Även sultanens önskan att lämna ett bestående arv och ge Istanbuls invånare i Istanbul en betydelsefull religiös byggnad spelade en viktig roll. Moskén skulle fungera som en plats för gudstjänst för samhället och visa upp rikets välstånd och kulturella sofistikering. Kombinationen av religiös hängivenhet, politiska ambitioner och arkitektonisk innovation ledde till skapandet av denna magnifika byggnad.

Hur lång tid tog det att bygga Blå moskén?

Byggandet av Blå moskén tog ungefär sju år, från 1609 till 1617. Den relativt korta byggtiden speglar det osmanska rikets makt på höjden av dess inflytande, liksom engagemanget och resurserna som fanns tillgängliga för att slutföra ett så ambitiöst projekt. Trots den snabba byggtiden pryds moskéns interiör av över 20 000 Iznik-kakelplattor, glasmålningar, mattor och intrikata kalligrafier, allt tillverkat med enastående omsorg om detaljer. Moskéns snabba färdigställande visar hur effektiva osmanska arkitekter och hantverkare var och hur riket kunde mobilisera resurser för att åstadkomma monumentala byggnadsverk på kort tid.