Guidad tur till Blå moskén

Istanbul E-pass inkluderar en rundtur i Blå moskén med en professionell guide som talar engelska. För mer information, se "Tider & Mötessplats."

Blå moskén i Istanbul

Belägen mitt i den gamla stadens hjärta, är den den mest berömda moskén i Istanbul och Turkiet. Den är känd under namnet Blå moskén och den ursprungliga benämningen på moskén är Sultanahmet-moskén. Plattornas mönster pryder Blå moskéns interiör, som också kallas en Blå moské. Dessa plattor kommer från den mest berömda staden i Turkiet som tillverkade mosaikplattor, Iznik.

Traditionen att namnge moskéer under den osmanska eran är enkel. Moskéerna namnges efter den som gav ordern om moskén och betalade för dess uppförande. Av den anledningen bär de flesta moskéer namnet på dessa personer. En annan tradition är att områdets namn kommer från den största moskén i det området. Därför finns det tre Sultanahmet. En är moskén, en är Sultan som gav ordern om moskén, och den tredje är Sultanahmet-området.

Vilka är öppettiderna för Blå moskén?

Eftersom Blå moskén är en fungerande moské är den öppen från morgonbönen till aftonbönen. Bönetiderna beror på solens läge. Därför ändras öppettiderna för böner under hela året.

Besökstiden för moskén börjar kl. 08:30 och öppnar till kl. 16:30. Besökare får bara se inuti mellan bönerna. Besökarna ombeds att bära lämpliga kläder och ta av sig skorna när de går in. Moskéen tillhandahåller sjalar och kjolar för damer samt plastpåsar för skorna.

Det finns ingen entréavgift eller reservation för moskén. Om du är i närheten och det inte pågår en bön i moskén kan du gå in och se moskén. En guidad rundtur i Blå moskén är gratis med ett Istanbul E-pass.

Hur tar man sig till Blå moskén?

Från hotellen i gamla staden; Ta spårvagnen T1 upp till stationen Sultanahmet. Moskén ligger på gångavstånd från spårvagnsstationen.

Från hotellen i Sultanahmet; Moskén ligger på gångavstånd från de flesta hotellen i Sultanahmet-området.

Från hotellen i Taksim; Ta bergbanan från Taksim-torget till Kabatas. Ta sedan spårvagnen T1 från Kabatas till stationen Sultanahmet. Moskén ligger på gångavstånd från spårvagnsstationen.

Blå moskéns historia

Blå moskén i Istanbul—plats

Den Blå moskén i Istanbul ligger precis mittemot Hagia Sofia. Därför finns det många berättelser om uppförandet av dessa moskéer. Frågan uppstod ur behovet av en moské framför den största moskén på sin tid, Hagia Sofia. Det finns berättelser om rivalitet eller samhörighet. Sultanen beställde moskén eftersom han ville mäta sig med Hagia Sofias imponerande storlek, vilket är den första idén. Den andra idén säger att Sultanen ville visa symbolen och osmanernas makt alldeles framför den största romerska byggnaden någonsin.

Byggandet av Blå moskén

Vi kommer aldrig att veta säkert vad Sultanen tänkte då, men vi är säkra på en sak. Moskén uppfördes mellan åren 1609-1617. Det tog ungefär 7 år att bygga en av dåtidens största moskéer i Istanbul. Detta visar också Det Osmanska rikets makt under den tiden. För att kunna dekorera moskén använde man mer än 20 000 separata iznik-plattor, inklusive handgjorda plattor, mattor, stained glass-fönster och moskéns kalligrafiska dekoration. 7 år är en ganska snabb byggtid.

Moskéer från den osmanska eran

Det finns fler än 3 300 moskéer i Istanbul. Alla moskéer kan tyckas likna varandra, men det finns tre huvudgrupper av moskéerna från den osmanska eran. Blå moskén är en klassisk tidsperiods-konstruktion. Det betyder att moskén har en central kupol med fyra elefantben (centrala pelare) och klassisk osmansk dekoration.

Myten om de sex minareterna

En annan betydelse med denna moské är att den är den enda moskén som har sex minareter. Minareten är tornet där man förr gjorde utropen till bönerna. Enligt myten beordrade Sultan Ahmed i en guldmoské, och arkitekten för moskén missförstod honom och byggde en moské med sex minareter. Guld och sex är likartade i det turkiska språket. (Guld - Altin) – (Sex - Alti)

Arkitekt Sedefkar Mehmet Aga

Moskéarkitekten, Sedefkar Mehmet Aga, var lärling hos det mest framstående arkitektskapet i det osmanska riket, den store arkitekten Sinan. Sedefkar betyder pärlmästare. Dekorationen av några av skåpen inuti moskén gjorda av pärlor är arkitektens arbete.

Blå moskéns komplex

Blå moskén är inte bara en moské utan ett komplex. Ett osmanskt moskékomplex ska ha vissa andra tillägg på sidan. På 1600-talet hade Blå moskén ett universitet (madrasah), härbärgen för pilgrimer, bostäder för personer som arbetade i moskén samt en marknadsplats. Av dessa byggnader syns universitet och marknaden fortfarande idag.

Vad gör Blå moskén till en av de viktigaste sevärdheterna i Istanbul?

Blå moskén är en av Istanbuls mest ikoniska och betydelsefulla sevärdheter, både arkitektoniskt och historiskt. Dess strategiska läge, rakt mittemot Hagia Sofia, gör den till en central figur på Istanbuls skyline. Moskéens unika arkitektoniska utformning, med sin storslagna centrala kupol och sina sex minareter, symboliserar det osmanska rikets makt och storhet. Moskén representerar också sammansmältningen av bysantinska och osmanska arkitekturstilar och fungerar som en fysisk länk mellan olika imperier och kulturer. Dess rika historia, fantastiska iznik-plattor och kulturella betydelse gör den till ett måste för både besökare och lokalbor. Som en fungerande moské är den ett aktivt centrum för tillbedjan och erbjuder en inblick i Istanbuls andliga och kulturella liv.

Varför kallas Blå moskén även Sultanahmet-moskén?

Blå moskén kallas ofta av både lokalbefolkningen och besökare för Sultanahmet-moskén, uppkallad efter stadsdelen där den ligger. Sultan Ahmed i, som lät bygga den, gav moskén dess formella namn, Sultanahmet-moskén, som en hyllning till hans regeringstid. Men den kallas Blå moskén på grund av de slående blå plattor som dekorerar moskéens interiör. Dessa iznik-plattor, som täcker stora delar av väggarna, skapar en förtrollande effekt, särskilt när ljuset faller in genom fönstren och ger moskén dess ikoniska blå glöd. Denna dubbla identitet framhäver både moskéens fysiska egenskaper och dess historiska koppling till Sultan Ahmed I.

Vilken roll spelade Blå moskén i historien om osmansk arkitektur?

Blå moskén anses vara en av den osmanska arkitekturens största bedrifter, och visar rikets arkitektoniska skicklighet på höjden av dess storhetstid. Ritad av arkitekten Sedefkar Mehmet Aga, en elev till den välkände Sinan, är moskén ett typiskt exempel på den klassiska osmanska stilen. Den förenar bysantinska inslag, som den centrala kupolen och de vidsträckta inre ytorna, med osmanska stilens traditionella drag som minareter, kalligrafi och Iznik-plattor. Moskéns utformning påverkade många senare byggnader inom riket och satte standarden för framtida moskéer och offentliga byggnader. Dess arkitektoniska innovationer markerade också övergången till en mer monumental stil i det osmanska rikets senare år.

Vilka var skälen bakom uppförandet av Blå moskén?

Uppförandet av Blå moskén drevs av både religiösa och politiska motiv. Sultan Ahmed I ville etablera en moské som skulle kunna mäta sig med Hagia Sofia i storhet, som en symbol för det osmanska rikets makt och dominans. Moskéns läge, rakt mittemot Hagia Sofia, understryker ytterligare denna symboliska rivalitet. Dessutom spelade sultanens önskan att lämna efter sig ett bestående arv och erbjuda en betydande religiös byggnad åt Istanbuls befolkning en nyckelroll. Moskén var avsedd att tjäna som en plats för gemenskapens gudstjänst och för att visa rikets rikedom och kulturella förfining. Kombinationen av religiös hängivenhet, politisk ambition och arkitektonisk innovation ledde till skapandet av denna magnifika byggnad.

Hur lång tid tog det att bygga Blå moskén?

Byggandet av Blå moskén tog ungefär sju år, från 1609 till 1617. Den relativt korta byggtiden speglar det osmanska rikets kraft under inflytandets höjdpunkt, samt den hängivenhet och de resurser som fanns för att slutföra ett så ambitiöst projekt. Trots den snabba byggtiden är moskéens interiör prydd med över 20 000 Iznik-plattor, fönster i glasmosaik, mattor och intrikat kalligrafi, allt skapat med extraordinär uppmärksamhet på detaljer. Den snabba färdigställningen visar hur effektiva osmanska arkitekter och hantverkare var och demonstrerar rikets förmåga att mobilisera resurser för att uppnå monumentala arkitektoniska bedrifter på kort tid.