Guidad tur till Hagia Sofia med biljett

Istanbul E-pass inkluderar Hagia Sofia-rundturen med biljett och en professionell guide som talar engelska. För detaljer, vänligen se "Hours & Meeting".

Hagia Sofia i Istanbul

Tänk dig en byggnad som har stått på samma plats i 1500 år, den främsta templet för två religioner. Högkvarteret för den ortodoxa kristenheten och den första moskén i Istanbul. Den byggdes på bara 5 år. Dess kupol var den största kupolen med 55,60 i höjd och 31,87 i diameter i 800 år i världen. Skildringar av religionerna sida vid sida. Kröningsplats för de romerska kejsarna. Det var mötesplatsen för sultanen och hans folk. Det är den berömda Hagia Sofia i Istanbul.

Vilken tid öppnar Hagia Sofia?

Den är öppen varje dag mellan 09:00 - 19:00.

Finns det någon entréavgift för moskén Hagia Sofia?

Entrébiljett ingår i den guidade turen.

Var ligger Hagia Sofia?

Den ligger mitt i den gamla stadsdelen och är lätt att nå med kollektivtrafik.

Från hotellen i gamla stan; Ta spårvagnen T1 till Sultanahmet spårvagnsstation. Därifrån tar det 5 minuter att gå.

Från hotellen i Taksim; Ta linbanan (F1-linjen) från Taksimtorget till Kabatas. Ta sedan spårvagn T1 till Sultanahmet spårvagnsstation. Det är 2–3 minuters promenad från spårvagnsstationen för att nå dit.

Från hotellen i Sultanahmet; Det är gångavstånd från de flesta hotell i området Sultanahmet.

Hur lång tid tar det att besöka Hagia Sofia och vad är den bästa tiden?

Du kan besöka den på egen hand på 15–20 minuter. Guiderade turer tar cirka 30 minuter från utsidan. Det finns många små detaljer i den här byggnaden. Eftersom den just nu fungerar som en moské bör man känna till bönetiderna. Tidigt på morgonen skulle vara en utmärkt tid för att besöka den.

Hagia Sofia-historia

De flesta resenärer blandar ihop den berömda Blå moskén med Hagia Sofia. Tillsammans med Topkapi-palatset, en av de mest besökta sevärdheterna i Istanbul, finns dessa tre byggnader på UNESCO:s världsarvslista. Eftersom de ligger mittemot varandra är den mest betydande skillnaden mellan byggnaderna antalet minareter. En minaret är ett torn på sidan av moskén. Tornets huvudsakliga syfte var att kalla till bön förr i tiden innan mikrofon­systemet. Den Blå moskén har 6 minareter. Hagia Sofia har 4 minareter. Förutom antalet minareter är en annan skillnad historien. Blå moskén är en osmansk byggnad, medan Hagia Sofia är äldre och är en romersk byggnad, med en skillnad på cirka 1100 år mellan dem.

Hur fick Hagia Sofia sitt namn?

Byggnaden är känd under olika namn beroende på region och språk. På turkiska kallas den Ayasofya, medan den på engelska ofta felaktigt kallas St. Sophia. Detta skapar förvirring, eftersom många tror att namnet kommer från en helgon­person som heter Sophia. Det ursprungliga namnet, Hagia Sophia, kommer dock från antikens grekiska och betyder "Gudomlig visdom". Namnet speglar byggnadens hängivenhet till Jesus Kristus och symboliserar Hans gudomliga visdom snarare än att hedra ett specifikt helgon.

Innan den blev känd som Hagia Sofia var byggnadens ursprungliga namn Megalo Ecclesia, vilket betyder "Stora kyrkan" eller "Mega Church". Den titeln beskrev dess ställning som den centrala kyrkan inom den ortodoxa kristendomen. Inuti byggnaden kan besökare fortfarande häpnas över de invecklade mosaikerna, av vilka en visar Justinianus i färdig­ställandet av en modell av kyrkan och Konstantin den store som erbjuder en modell av staden till Jesus och Maria—en tradition i romersk tid för kejsare som lät uppföra storslagna byggnadsverk.

Från den osmanska tiden har Hagia Sofia också magnifik kalligrafi, framför allt de heliga islamiska namnen, som prydde byggnaden i över 150 år. Kombinationen av kristna mosaiker och islamisk kalligrafi belyser byggnadens övergång mellan två stora religioner och kulturer.

>Lämnade en viking sitt avtryck på Hagia Sofia?

Ett fängslande stycke historia finns i form av vikingagrafitti som hittats i Hagia Sofia. Under 1000-talet ristade en vikingasoldat vid namn Haldvan in sitt namn i ett av gallerierna på andra våningen i byggnaden. Det här gamla grafittit är fortfarande synligt idag och ger en inblick i de olika besökare som under århundradena passerade Hagia Sofia. Haldvans märke är en påminnelse om nordbornas närvaro i Bysantinska Konstantinopel, där de ofta tjänstgjorde som legosoldater i Varangergardet och skyddade bysantinska kejsare.

Hur många Hagia Sofias byggdes genom historien?

Genom historien fanns det 3 Hagia Sofias. Konstantin den store gav order om den första kyrkan på 400-talet e.Kr., strax efter att han hade utropat Istanbul till Romerska rikets huvudstad. Han ville visa den nya religionens storhet, så den första kyrkan var en betydelsefull konstruktion. Men eftersom kyrkan var byggd i trä förstördes den i en brand.

När den första kyrkan hade förstörts beordrade Theodosius II att den andra kyrkan skulle byggas. Byggnadsarbetet började på 500-talet, men den här kyrkan revs under Nika-upproret på 600-talet.

Den slutliga byggnationen startade år 532 och slutfördes 537. Inom en kort byggperiod på 5 år började byggnaden fungera som en kyrka. Vissa uppgifter säger att 10 000 personer arbetade med konstruktionen för att färdigställa den på så kort tid. Arkitekterna var Isidorus av Miletos och Anthemius av Tralles, båda från västra delen av Turkiet.

Hur övergick Hagia Sofia från kyrka till moské?

Efter sin uppförande fungerade byggnaden som en kyrka fram till den osmanska eran. Osmanska riket erövrade staden Istanbul 1453. Sultan Mehmed erövraren gav order om att Hagia Sofia skulle göras om till en moské. På sultanens befallning täcktes ansiktena i mosaikerna in inuti byggnaden, minareter tillkom och en ny Mihrab (nischen som anger riktningen till Mecka) installerades. Fram till republikens tid tjänade byggnaden som moské. År 1935 omvandlades denna historiska moské till ett museum på order av parlamentet.

När den väl blev museum blottades mosaikernas ansikten återigen. Besökare kan idag fortfarande se symbolerna från två religioner sida vid sida, vilket gör platsen utmärkt för att förstå tolerans och samhörighet.

Vilka förändringar skedde 2020 när Hagia Sofia återöppnades som moské?

År 2020 genomgick Hagia Sofia en betydande förvandling när den officiellt återgick från museum till en fungerande moské genom ett presidentbeslut. Detta markerade den tredje gången i dess långa historia som Hagia Sofia hade använts som en plats för tillbedjan, och återvände till sina islamiska rötter efter att ha tjänat som museum i 85 år. Liksom alla moskéer i Turkiet kan besökare nu gå in i byggnaden mellan morgon- och kvällsbönerna. Beslutet möttes av både inhemska och internationella reaktioner, eftersom Hagia Sofia har stor kulturell och religiös betydelse för både kristna och muslimer.

Vad är klädkoden för att besöka Hagia Sofia?

När du besöker Hagia Sofia är det viktigt att följa den traditionella klädkod som gäller vid alla moskéer i Turkiet. Kvinnor måste täcka håret och bära långkjolar eller lösa byxor för att upprätthålla måttfullhet, medan män ska se till att deras shorts går nedanför knäet. Dessutom ska alla besökare ta av sina skor innan de går in i bönområdet.

Under dess tid som museum var böner inte tillåtna i byggnaden. Men eftersom den har återupptagit sin roll som moské kan böner nu utföras fritt under angivna tider. Oavsett om du besöker som turist eller för att be har Hagia Sofias nya funktion skapat en plats där både gudstjänstdeltagare och besökare kan uppskatta dess djupa religiösa och historiska betydelse.

Vad var Hagia Sofia innan den blev en moské?

Innan Hagia Sofia blev en moské var den en kristen katedral som kallades Kyrkan Hagia Sofia, vilket betyder "Helig visdom" på grekiska. Byggnaden beställdes av den bysantinske kejsaren Justinianus och färdigställdes år 537 e.Kr. Det var världens största katedral i nästan 1 000 år och fungerade som centrum för den östortodoxa kristendomen, med en viktig roll i religiöst och politiskt liv i Bysantinska riket. Byggnaden var känd för sin massiva kupol och sin innovativa arkitektoniska utformning, vilket symboliserade rikets rikedom och makt.

År 1453, när Osmanska riket erövrade Konstantinopel (nu Istanbul), lät sultan Mehmed II omvandla katedralen till en moské. Under denna övergång tillkom islamiska inslag som minareter, en mihrab (bönnisch) och kalligrafiska paneler, medan vissa kristna mosaiker täcktes över eller togs bort. Detta markerade början på Hagia Sofias långa historia som moské, vilken fortsatte tills den blev museum 1935.

Vad är skillnaderna mellan Hagia Sofia, Aya Sophia och Saint Sophia?

Även om namnen Hagia Sophia, Aya Sophia och Saint Sophia ofta används omväxlande, syftar de på samma byggnad men i olika språkliga sammanhang:

• Hagia Sophia: Detta är det grekiska namnet, som översätts till "Helig visdom". Det är den mest använda termen internationellt, särskilt i historiska och akademiska sammanhang.
• Aya Sophia: Detta är den turkiska versionen av namnet, som togs i bruk efter den osmanska erövringen av Konstantinopel. Det används i stor utsträckning inom Turkiet och bland turkisktalande.
• Saint Sophia: Detta är en översättning som främst används i västerländska språk och sammanhang. Den speglar samma betydelse – "Helig visdom" – men termen "Saint" är vanligare i engelsktalande länder.

Trots dessa namnvariationer syftar de alla på samma ikoniska byggnad i Istanbul, känd för sin rika historia som kristen katedral, moské och nu en betydelsefull kulturell symbol.

Vad är Hagia Sofia nu – en moské eller ett museum?

Från och med juli 2020 har Hagia Sofia återigen blivit en moské. Den här förändringen tillkännagavs efter en turkisk domstols­dom som återkallade dess status som museum, en status den hade haft sedan 1935, under en sekulär regering ledd av Mustafa Kemal Atatürk. Beslutet att återföra den till en moské har väckt både nationell och internationell debatt på grund av byggnadens kulturella och historiska betydelse för flera religioner.

Även om den fungerar som moské idag är Hagia Sofia fortfarande öppen för besökare av alla trosinriktningar, likt många andra moskéer i Turkiet. Dock har vissa förändringar gjorts, såsom att täcka delar av kristen ikonografi under böner. Trots skiftet i religiell roll har Hagia Sofia fortfarande ett enormt värde som ett historiskt monument, och speglar både sitt kristna bysantinska och sitt islamiska osmanska förflutna.

Vad finns inuti Hagia Sofia?

Inside Hagia Sofia kan du se en fascinerande blandning av kristen och islamisk konst och arkitektur som speglar byggnadens komplexa historia. Bland de viktigaste delarna finns:

• Kupolen: Den centrala kupolen, som är en av de största i världen, är ett mästerverk inom bysantinsk arkitektur och reser sig över 55 meter över golvet. Dess storhet och höjd skapar en känsla av vördnad för besökare.
• Kristna mosaiker: Även om många mosaiker täcktes över eller togs bort under den osmanska perioden, har flera bysantinska mosaiker som skildrar Jesus Kristus, Jungfru Maria och olika helgon blottlagts och restaurerats, vilket ger en inblick i byggnadens tid som katedral.
• Islamisk kalligrafi: Stora runda paneler med arabiskt kalligrafi syns tydligt i interiören. Dessa inskriptioner inkluderar namnen på Allah, Muhammad och de första fyra kaliferna i islam, vilka tillkom under dess tid som moské.
• Mihrab och minbar: Mihrab (nischen som anger riktningen till Mecka) och minbar (predikstolen) lades till när Hagia Sofia gjordes om till en moské. Dessa är viktiga delar för muslimska böner.
• Pelare och väggar i marmor: Hagia Sofia är också berömd för att använda färgad marmor från hela Bysantinska riket, vilket bidrar till byggnadens övergripande prakt.

Interiören representerar en unik arkitektonisk och kulturell blandning, som symboliserar både bysantinska och osmanska konstnärliga traditioner.

Vilken arkitektonisk stil är Hagia Sofia känd för?

Hagia Sofia är ett välkänt exempel på bysantinsk arkitektur, där byggnadens mest berömda kännetecken är den massiva kupolen som dominerar hela strukturen. Stilen kännetecknas av användningen av:

• Centrala kupoler: Den innovativa utformningen av Hagia Sofias centrala kupol, som tycks sväva ovanför långhuset, var ett stort arkitektoniskt framsteg för sin tid. Den påverkade utformningen av senare osmanska moskéer, inklusive Blå moskén.
• Pendentiver: Dessa triangulära konstruktioner gjorde det möjligt att placera den stora kupolen på en rektangulär grund, vilket var en nyckelinnovation som definierade bysantinsk arkitektur.
• Användning av ljus: Arkitekterna integrerade skickligt fönster vid kupolens bas, vilket skapar illusionen att kupolen är upphängd från himlen. Denna användning av ljus för att skapa en känsla av gudomlighet blev ett kännetecken för bysantinska religiösa byggnader.
• Mosaiker och marmor: De invecklade mosaikerna och de rikt färgade marmormurarna speglar Bysantinska rikets lyx och symbolik, med fokus på religiösa teman och ikonografi.

Denna arkitektoniska stil påverkade i hög grad de osmanska arkitekterna som senare byggde om den till en moské, vilket ledde till dess unika blandning av bysantinska och islamiska element.

Varför är Hagia Sofia viktig för både kristna och muslimer?

Hagia Sofia har stor betydelse för både kristna och muslimer på grund av dess roll i båda religionernas religiösa historia. För kristna var den världens största katedral i nästan 1 000 år och tjänade som centrum för den östortodoxa kyrkan. Den var platsen för viktiga religiösa ceremonier, inklusive kröningen av bysantinska kejsare, och dess mosaiker av Kristus och Jungfru Maria är vördnadsvärda symboler för den kristna tron.

För muslimer omvandlades Hagia Sofia efter erövringen av Konstantinopel 1453 till en moské av sultan Mehmed II, vilket symboliserade islams seger över Bysantinska riket. Byggnaden blev en förebild för framtida osmansk moskéarkitektur och inspirerade många av Istanbuls mest berömda moskéer, som Suleymaniye och Blå moskén. Tillskottet av islamisk kalligrafi, mihrab och minareter speglade dess nya islamiska identitet.

Hagia Sofia representerar mötespunkten mellan två av världens stora religioner och är en stark symbol för både kristna och islamiska kulturella arv. Dess fortsatta användning och bevarande visar dess roll som en bro mellan dåtid och nutid, öst och väst, och två av världens stora religiösa traditioner.