Guidad tur i Hagia Sofia med biljett

Istanbul E-pass inkluderar Hagia Sofia-turen med biljett med en professionell guide som talar engelska. För detaljer, vänligen kolla "Öppettider & Samling".

Hagia Sofia i Istanbul

Föreställ dig en byggnad som står på samma plats i 1500 år, det främsta templet för två religioner. Högkvarteret för den ortodoxa kristenheten och den första moskén i Istanbul. Den uppfördes på bara 5 år. Dess kupol var den största kupolen med 55,60 i höjd och 31,87 i diameter i 800 år i världen. Skildringar av religionerna sida vid sida. Kröningsplats för de romerska kejsarna. Det var sultanens och hans folks mötesplats. Det är den berömda Hagia Sofia i Istanbul.

Vilka tider öppnar Hagia Sofia?

Den har öppet varje dag mellan 09:00 - 19:00.

Finns det någon entréavgift till Hagia Sofia-moskén?

Entrébiljett ingår till guidad tur.

Var ligger Hagia Sofia?

Den ligger i den gamla stadens hjärta och är lätt att nå med kollektivtrafik.

Från hotell i den gamla staden; Ta T1-spårvagnen till Sultanahmet spårvagnsstation. Därifrån tar det 5 minuter att gå.

Från hotell i Taksim; Ta linbanan (F1-linjen) från Taksim-torget till Kabatas. Ta sedan T1-spårvagnen till Sultanahmet spårvagnsstation. Det är 2–3 minuters promenad från spårvagnsstationen för att nå dit.

Från hotell i Sultanahmet; det ligger inom gångavstånd från de flesta hotell i området Sultanahmet.

Hur lång tid tar det att besöka Hagia Sofia och vad är den bästa tiden?

Du kan besöka den på egen hand på 15–20 minuter. Guidad tur tar cirka 30 minuter utanför. Det finns många små detaljer i den här byggnaden. Eftersom den fungerar som en moské just nu bör man vara medveten om bönetiderna. Tidigt på morgonen skulle vara en utmärkt tid att besöka där.

Hagia Sofias historia

De flesta resenärer blandar ihop den berömda Blå moskén med Hagia Sofia. Inklusive Topkapi-slottet, en av de mest besökta platserna i Istanbul, dessa tre byggnader finns med på UNESCO:s världsarvslista. Eftersom de ligger mittemot varandra är den viktigaste skillnaden mellan dessa byggnader antalet minareter. En minaret är ett torn på moskéns sida. Tornets främsta syfte var att kalla till bön förr i tiden innan mikrofonernas system fanns. Den Blå moskén har 6 minareter. Hagia Sofia har 4 minareter. Förutom antalet minareter är en annan skillnad historien. Blå moskén är en osmansk konstruktion, medan Hagia Sofia är äldre och är en romersk konstruktion, där skillnaden mellan dem är cirka 1100 år.

Hur fick Hagia Sofia sitt namn?

Byggnaden är känd under flera namn beroende på region och språk. På turkiska kallas den Ayasofya, medan den på engelska ofta felaktigt kallas St. Sophia. Detta skapar förvirring, eftersom många tror att namnet kommer från ett helgon som heter Sophia. Men det ursprungliga namnet, Hagia Sofia, kommer från antikgrekiska och betyder "gudomlig visdom". Namnet speglar byggnadens hängivenhet till Jesus Kristus och symboliserar Hans gudomliga visdom snarare än att hedra ett specifikt helgon.

Innan den blev känd som Hagia Sofia var strukturens ursprungliga namn Megalo Ecclesia, vilket översätts till "Storkyrkan" eller "Mega-kyrkan". Denna titel speglade dess status som den centrala kyrkan inom den ortodoxa kristendomen. Inuti byggnaden kan besökare fortfarande förundras över de detaljerade mosaikerna, varav en avbildar Justinian i som presenterar en modell av kyrkan och Konstantin den store som erbjuder en modell av staden till Jesus och Maria—en tradition från den romerska eran för kejsare som beställde storslagna byggnader.

Från den osmanska eran har Hagia Sofia också magnifik kalligrafi, framför allt de heliga namnen på islam, vilka prydde byggnaden i över 150 år. Den här kombinationen av kristna mosaiker och islamisk kalligrafi visar byggnadens övergång mellan två stora religioner och kulturer.

Lämnade en viking sina spår på Hagia Sofia?

En fascinerande bit historia finns i form av vikingar-graffiti som hittats i Hagia Sofia. Under 1100-talet graverade en vikingasoldat vid namn Haldvan sitt namn i ett av gallerierna på andra våningen i byggnaden. Denna uråldriga graffiti syns fortfarande idag, och ger en inblick i de olika besökare som passerade genom Hagia Sofia under århundradena. Haldvans spår påminner om nordmännens närvaro i bysantinska Konstantinopel, där de ofta tjänstgjorde som legosoldater i Varangian Guard och skyddade bysantinska kejsare.

Hur många Hagia Sofior byggdes genom historien?

Genom historien fanns det 3 Hagia Sofior. Konstantin den store gav ordern om den första kyrkan på 300-talet e.Kr., strax efter att han hade förklarat Istanbul som romerska rikets huvudstad. Han ville visa den nya religionens storhet, så den första kyrkan blev en betydelsefull byggnation. Men eftersom kyrkan var byggd i trä förstördes den i en brand.

När den första kyrkan hade förstörts beordrade Theodosius II den andra kyrkan. Byggandet började på 500-talet, men den här kyrkan revs under Nika-upproren på 600-talet.

Den slutliga byggnationen startade år 532 och färdigställdes 537. Inom en kort byggperiod på 5 år började byggnaden fungera som en kyrka. Vissa uppgifter säger att 10 000 personer arbetade med byggandet för att färdigställa det på så kort tid. Arkitekterna var isidorus av Miletos och Anthemius av Tralles, båda från den västra delen av Turkiet.

Hur övergick Hagia Sofia från en kyrka till en moské?

Efter sin uppförande fungerade byggnaden som en kyrka fram till den osmanska eran. Osmanska riket erövrade staden Istanbul år 1453. Sultan Mehmed erövraren gav order om att Hagia Sofia skulle göras om till en moské. Med sultanens order täcktes mosaikernas ansikten in, minareter tillkom och en ny Mihrab (nissen som visar riktningen mot Makkah) installerades. Fram till republikens tid tjänade byggnaden som en moské. År 1935 omvandlades denna historiska moské till ett museum på order av parlamentet.

När den väl blev ett museum frilades mosaikernas ansikten på nytt. Besökare kan idag fortfarande se symbolerna för två religioner sida vid sida, vilket gör den till en utmärkt plats för att förstå tolerans och gemenskap.

Vilka förändringar skedde 2020 när Hagia Sofia återöppnades som en moské?

År 2020 genomgick Hagia Sofia en betydande omvandling när den officiellt återfördes från ett museum till en fungerande moské genom ett presidentdekret. Detta markerade tredje gången i dess långa historia som Hagia Sofia hade använts som en plats för tillbedjan, och återvände till sina islamiska rötter efter att ha tjänat som museum i 85 år. Likt alla moskéer i Turkiet kan besökare nu gå in i byggnaden mellan morgon- och kvällsböner. Beslutet möttes av både inhemska och internationella reaktioner, eftersom Hagia Sofia har stor kulturell och religiös betydelse för både kristna och muslimer.

Vad är klädkoden för att besöka Hagia Sofia?

När du besöker Hagia Sofia är det viktigt att följa den traditionella klädkoden som iakttas vid alla moskéer i Turkiet. Kvinnor måste täcka sitt hår och bära långa kjolar eller lösa byxor för att upprätthålla anständighet, medan män bör se till att deras shorts faller under knäet. Dessutom bör alla besökare ta av sig skorna innan de går in i böneområdet.

Under sin tid som museum var böner inte tillåtna i byggnaden. Men eftersom den har återupptagit sin roll som moské kan böner nu utföras fritt under angivna tider. Oavsett om du besöker som turist eller för att be har Hagia Sofias nya funktion skapat en plats där både gudstjänstdeltagare och sevärdhetsintresserade kan uppskatta dess djupa religiösa och historiska betydelse.

Vad var Hagia Sofia innan den blev en moské?

Innan Hagia Sofia blev en moské var den en kristen katedral känd som Church of Hagia Sophia, vilket betyder "Helig visdom" på grekiska. Byggnaden beställdes av den bysantinske kejsaren Justinian i och färdigställdes år 537 e.Kr. Det var världens största katedral i nästan 1 000 år och fungerade som centrum för den östortodoxa kristendomen och spelade en avgörande roll i religiöst och politiskt liv i Bysantinska riket. Konstruktionen var känd för sin stora kupol och innovativa arkitektoniska design, vilket symboliserade imperiets rikedom och makt.

År 1453, när Osmanska riket erövrade Konstantinopel (numera Istanbul), omvandlade sultan Mehmed II katedralen till en moské. Under denna övergång tillkom islamiska inslag som minareter, en mihrab (bönens nisch) och kalligrafiska paneler, medan vissa kristna mosaiker täcktes över eller togs bort. Detta markerade början på Hagia Sofias långa historia som moské, vilken fortsatte tills den blev museum år 1935.

Vad är skillnaderna mellan Hagia Sophia, Aya Sophia och Saint Sophia?

Även om namnen Hagia Sophia, Aya Sophia och Saint Sophia ofta används omväxlande, hänvisar de till samma byggnad men i olika språkliga sammanhang:

• Hagia Sophia: Detta är det grekiska namnet, som betyder "Helig visdom". Det är den mest använda termen internationellt, särskilt i historiska och akademiska sammanhang.
• Aya Sophia: Detta är den turkiska versionen av namnet, som antogs efter den osmanska erövringen av Konstantinopel. Det används ofta i Turkiet och bland turkiskspråkiga.
• Saint Sophia: Detta är en översättning som främst används i västerländska språk och sammanhang. Det speglar samma betydelse – "Helig visdom" – men termen "Saint" är vanligare i engelskspråkiga länder.

Trots dessa variationer i namnet syftar de alla på samma ikoniska byggnad i istanbul, känd för sin rika historia som en kristen katedral, en moské och nu en betydande kulturell symbol.

Vad är Hagia Sofia nu – en moské eller ett museum?

Sedan juli 2020 har Hagia Sofia återigen blivit en moské. Denna förändring tillkännagavs efter en domstolsprövning i Turkiet som återkallade dess status som museum, en status den haft sedan 1935, under en sekulär regering ledd av Mustafa Kemal Ataturk. Beslutet att återföra den till en moské har väckt både inhebat och internationell debatt på grund av byggnadens kulturella och historiska betydelse för flera religioner.

Även om den fungerar som en moské idag är Hagia Sofia fortfarande öppen för besökare av alla trosinriktningar, likt många andra moskéer i Turkiet. Det har dock gjorts förändringar, som att vissa kristna ikonografier täcks över under böner. Trots skiftet i religiell roll har Hagia Sofia fortfarande ett enormt värde som ett historiskt monument och speglar både sin kristna bysantinska och osmanska förflutna.

Vad finns inuti Hagia Sofia?

Inuti Hagia Sofia kan du se en fascinerande blandning av kristen och islamisk konst och arkitektur som speglar byggnadens komplexa historia. Viktiga inslag inkluderar:

• Kupolen: Den centrala kupolen, som är en av de största i världen, är ett mästerverk inom bysantinsk arkitektur och reser sig över 55 meter över golvet. Dess storhet och höjd skapar en känsla av häpnad hos besökare.
• Kristna mosaiker: Även om många mosaiker täcktes över eller togs bort under den osmanska perioden, har flera bysantinska mosaiker som avbildar Jesus Kristus, Jungfru Maria och olika helgon blivit frilagda och restaurerade, vilket ger en glimt av byggnadens tid som katedral.
• Islamisk kalligrafi: Stora cirkulära paneler inskrivna med arabisk kalligrafi präglar tydligt interiören. Dessa inskriptioner innehåller namnen på Allah, Muhammad och de första fyra kaliferna inom islam, vilka tillkom under dess tid som moské.
• Mihrab och minbar: Mihrab (nissen som visar riktningen mot Mecka) och minbar (predikstolen) lades till när Hagia Sofia omvandlades till en moské. Dessa är viktiga beståndsdelar för muslimska böner.
• Marmorkolonner och väggar: Hagia Sofia är också berömd för sin användning av färgad marmor från hela det bysantinska riket, vilket bidrar till byggnadens totala prakt.

Interiören representerar en unik arkitektonisk och kulturell blandning, som symboliserar både bysantinska och osmanska konstnärliga traditioner.

Hvilken arkitektonisk stil är Hagia Sofia känd för?

Hagia Sofia är ett välkänt exempel på bysantinsk arkitektur, där dess mest berömda inslag är den massiva kupolen som dominerar byggnaden. Stilen kännetecknas av dess användning av:

• Centralkupoler: Den innovativa utformningen av Hagia Sofias centrala kupol, som verkar sväva ovanför långhuset, var ett stort arkitektoniskt framsteg för sin tid. Den påverkade senare osmanska moskétshus, inklusive Blå moskén.
• Pendentiver: Dessa triangulära konstruktioner gjorde det möjligt att placera den stora kupolen på en rektangulär bas, en nyckelinnovation som definierade bysantinsk arkitektur.
• Användning av ljus: Arkitekterna införlivade skickligt fönster vid kupolens bas, vilket ger illusionen att kupolen är upphängd från himlen. Den här användningen av ljus för att skapa en känsla av gudomlighet blev ett kännetecken för bysantinska religiösa byggnader.
• Mosaiker och marmor: De invecklade mosaikerna och de rikt färgade marmormurarna speglar lyxen och symboliken i det bysantinska riket, med fokus på religiösa teman och ikonografi.

Denna arkitektoniska stil påverkade i hög grad de osmanska arkitekterna som senare byggde om den till en moské, vilket ledde till dess unika blandning av bysantinska och islamiska element.

Varför är Hagia Sofia viktig för både kristna och muslimer?

Hagia Sofia har stor betydelse för både kristna och muslimer på grund av dess roll i båda troendes religiösa historia. För kristna var den världens största katedral i nästan 1 000 år och fungerade som centrum för den östortodoxa kyrkan. Den var platsen för viktiga religiösa ceremonier, inklusive kröningen av bysantinska kejsare, och dess mosaiker av Jesus Kristus och Jungfru Maria ses som vördnadsvärda symboler för den kristna tron.

För muslimer omvandlades Hagia Sofia till en moské av sultan Mehmed II efter erövringen av Konstantinopel år 1453, vilket symboliserar islams seger över det bysantinska riket. Byggnaden blev en modell för framtida osmansk arkitektur för moskéer och inspirerade många av Istanbuls mest berömda moskéer, såsom Süleymaniye och Blå moskén. Tillkomsten av islamisk kalligrafi, mihrab och minareter speglade dess nya islamiska identitet.

Hagia Sofia representerar mötespunkten mellan två av världens stora religioner och är en stark symbol både för kristen och islamisk kulturell arv. Dess fortsatta användning och bevarande speglar dess roll som en bro mellan dåtid och nutid, öst och väst, och två av världens stora religiösa traditioner.