Guidad tur i Hagia Sophia med biljett

Istanbul E-pass inkluderar Hagia Sophia Tour med biljett och en professionell engelsktalande guide. För detaljer, vänligen se "Hours & Meeting".

Hagia Sophia i Istanbul

Föreställ dig en byggnad som stått på samma plats i 1500 år, det främsta templet för två religioner. Säte för den ortodoxa kristenheten och den första moskén i Istanbul. Den uppfördes på endast 5 år. Dess kupol var världens största kupol med 55,60 meters höjd och 31,87 meters diameter i 800 år i världen. Religionerna avbildade sida vid sida. Kröningsplats för romerska kejsare. Det var mötesplatsen för sultanen och hans folk.Det är den berömda Hagia Sophia i Istanbul.

När öppnar Hagia Sophia?

Den är öppen varje dag mellan 09:00 - 19:00.

Finns det någon entréavgift till Hagia Sophia-moskén?

Inträdesbiljett ingår i den guidade turen.

Var ligger Hagia Sophia?

Den ligger i hjärtat av den gamla staden och är lättillgänglig med kollektivtrafik.

Från hotellen i den gamla staden; Ta spårvagn T1 till Sultanahmet hållplats. Därifrån är det 5 minuters promenad.

Från Taksim-hotellen; Ta funikularen (F1-linjen) från Taksim-torget till Kabatas. Därifrån tar du spårvagnen T1 till Sultanahmet spårvagnshållplats. Det är 2-3 minuters promenad från spårvagnshållplatsen för att komma dit.

Från Sultanahmet-hotellen; Det är gångavstånd från de flesta hotell i Sultanahmet-området.

Hur lång tid tar det att besöka Hagia Sophia och när är den bästa tiden?

Du kan besöka på egen hand inom 15-20 minuter. Guidad tur tar cirka 30 minuter om du bara ser byggnaden utifrån. Det finns många små detaljer i den här byggnaden. Eftersom den fungerar som en moské just nu bör man vara uppmärksam på bönetiderna. Tidigt på morgonen är en utmärkt tid att besöka den.

Hagia Sophias historia

Majoriteten av resenärer förväxlar den berömda Blue Mosque med Hagia Sophia. Inklusive Topkapi Palace, ett av de mest besökta platserna i Istanbul, finns dessa tre byggnader på UNESCO:s världsarvslista. Eftersom de ligger mittemot varandra är den mest betydande skillnaden mellan byggnaderna antalet minareter. En minaret är ett torn vid sidan av moskén. Tornets huvudsakliga syfte var att framföra böneutropet förr i tiden, innan mikrofonanläggningar användes. Blue Mosque har 6 minareter.Hagia Sophia har 4 minareter. Förutom antalet minareter är en annan skillnad historien. Blue Mosque är en ottomansk konstruktion, medan Hagia Sophia är äldre och är en romersk konstruktion, med en skillnad på omkring 1100 år.

Hur fick Hagia Sophia sitt namn?

Byggnaden är känd under olika namn beroende på region och språk. På turkiska kallas den Ayasofya, medan den på engelska ofta felaktigt kallas St. Sophia. Detta skapar förvirring, eftersom många tror att namnet härstammar från ett helgon vid namn Sophia. Den ursprungliga benämningen, Hagia Sophia, kommer däremot från forngrekiskan och betyder "Guds visdom." Detta namn återspeglar att byggnaden är tillägnad Jesus Kristus, och symboliserar hans gudomliga visdom snarare än att hedra ett särskilt helgon.

Innan den blev känd som Hagia Sophia var byggnadens ursprungliga namn Megalo Ecclesia, vilket översätts till "Stora kyrkan" eller "Megakyrkan". Denna benämning uttryckte dess ställning som den centrala kyrkan inom den ortodoxa kristendomen.inne i byggnaden kan besökare fortfarande förundras över de intrikata mosaikerna, varav en föreställer Justinian I som presenterar en modell av kyrkan och Konstantin den store som erbjuder en modell av staden till Jesus och Maria—en tradition under romartiden för kejsare som beställde storslagna byggnader.

Under den osmanska eran har Hagia Sophia också praktfull kalligrafi, främst islams heliga namn, som prydde byggnaden i över 150 år. Denna kombination av kristna mosaiker och islamisk kalligrafi belyser byggnadens övergång mellan två stora religioner och kulturer.

Lämnade en viking sitt märke på Hagia Sophia?

En fascinerande bit av historia finns i form av vikingarnas graffiti som hittats i Hagia Sophia. Under 1000-talet ristade en vikingasoldat vid namn Haldvan sitt namn i ett av gallerierna på byggnadens andra våning. Denna forntida graffiti är fortfarande synlig idag och ger en inblick i den mångfald av besökare som passerat genom Hagia Sophia under århundradena.Haldvan’s märke är en påminnelse om nordbornas närvaro i bysantinska Konstantinopel, där de ofta tjänstgjorde som legosoldater i Väringagardet och skyddade de bysantinska kejsarna.

Hur många Hagia Sophias byggdes genom historien?

Genom historien fanns det 3 Hagia Sophias. Konstantin den store gav order om den första kyrkan på 300-talet e.Kr., strax efter att han utropade Istanbul till Romerska rikets huvudstad. Han ville visa den nya religionens prakt, så den första kyrkan var en betydande byggnad. Dock, eftersom kyrkan var byggd av trä, förstördes den i en brand.

När den första kyrkan förstördes beordrade Theodosius ii att den andra kyrkan skulle byggas. Byggandet började på 400-talet, men denna kyrka förstördes under Nika-upploppen på 500-talet.

Det slutliga bygget påbörjades år 532 och slutfördes 537. Inom en kort byggperiod på 5 år började byggnaden fungera som en kyrka. Vissa källor säger att 10 000 personer arbetade med byggandet för att färdigställa den på så kort tid. Arkitekterna var Isidorus av Miletos och Anthemius av Tralles, båda från den västra delen av Turkiet.

Hur övergick Hagia Sophia från en kyrka till en moské?

Efter uppförandet fungerade byggnaden som en kyrka fram till den osmanska eran. Det osmanska riket erövrade staden Istanbul 1453. Sultan Mehmed the Conqueror beordrade att Hagia Sophia skulle omvandlas till en moské. På sultanens order täcktes ansiktena på mosaikerna inne i byggnaden, minareter byggdes till och en ny mihrab (nischen som anger riktningen mot Mecka) installerades. Fram till republikens tid tjänade byggnaden som moské.

När det blev ett museum blottlades mosaikernas ansikten återigen. Besökare idag kan fortfarande se symbolerna för två religioner sida vid sida, vilket gör det till en utmärkt plats för att förstå tolerans och gemenskap.

Vilka förändringar inträffade 2020 när Hagia Sophia återöppnades som moské?

År 2020 genomgick Hagia Sophia en betydande omvandling när den officiellt återfördes från ett museum till en fungerande moské genom ett presidentdekret. Detta var den tredje gången i dess långa historia som Hagia Sophia användes som en plats för tillbedjan, och den återgick till sina islamiska rötter efter att ha fungerat som museum i 85 år. Liksom alla moskéer i Turkiet kan besökare nu gå in i byggnaden mellan morgonbönen och kvällsbönen.Beslutet möttes av både inhemska och internationella reaktioner, eftersom Hagia Sophia har stor kulturell och religiös betydelse för både kristna och muslimer.

Vad är klädkoden för att besöka Hagia Sophia?

När du besöker Hagia Sophia är det viktigt att följa den traditionella klädkod som gäller i alla moskéer i Turkiet. Kvinnor måste täcka håret och bära långa kjolar eller lösa byxor för att upprätthålla blygsamhet, medan män bör se till att deras shorts går nedanför knät. Dessutom bör alla besökare ta av sig skorna innan de går in i bönområdet.

Under den tid den var ett museum var det inte tillåtet att be inne i byggnaden. Sedan den återupptog sin funktion som moské kan man nu be fritt under angivna tider. Oavsett om du besöker som turist eller för att be, har Hagia Sophias nya funktion skapat ett utrymme där både troende och turister kan uppskatta dess djupa religiösa och historiska betydelse.

Vad var Hagia Sophia innan den blev en moské?

Innan Hagia Sophia blev en moské var det en kristen katedral känd som Church of Hagia Sophia, vilket betyder "helig visdom" på grekiska. Byggnaden beställdes av den bysantinske kejsaren Justinian i och färdigställdes år 537 e.Kr. Den var världens största katedral i nästan 1 000 år och tjänade som centrum för den östortodoxa kristendomen, där den spelade en avgörande roll i det bysantinska rikets religiösa och politiska liv.Byggnaden var känd för sin massiva kupol och innovativa arkitektur, som symboliserade imperiets rikedom och makt.

År 1453, när det ottomanska riket erövrade Konstantinopel (nu Istanbul), Sultan Mehmed II omvandlade katedralen till en moské. Under denna övergång tillkom islamiska inslag som minareter, en mihrab (böne nisch) och kalligrafiska paneler, medan vissa kristna mosaiker täcktes över eller togs bort. Detta markerade början på Hagia Sophias långa historia som moské, som fortsatte tills den blev ett museum 1935.

Vad är skillnaderna mellan Hagia Sophia, Aya Sophia och Saint Sophia?

Även om namnen Hagia Sophia, Aya Sophia och Saint Sophia ofta används omväxlande, syftar de på samma byggnad men i olika språkliga sammanhang:

• Hagia Sophia: Detta är det grekiska namnet, som översätts till "Helig visdom". Det är den mest använda termen internationellt, särskilt i historiska och akademiska diskussioner.
• Aya Sophia: Detta är den turkiska versionen av namnet, som antogs efter den ottomanska erövringen av Konstantinopel.det används i stor utsträckning i Turkiet och bland turkisktalande.
• Sankta Sofia: Detta är en översättning som främst används i västerländska språk och sammanhang. Den återspeglar samma betydelse – "Holy Wisdom" – men termen "Saint" är vanligare i engelsktalande länder.

Trots dessa namnvariationer avser de alla samma ikoniska byggnad i Istanbul, känd för sin rika historia som en kristen katedral, en moské och nu en betydande kultursymbol.

Vad är Hagia Sophia nu – en moské eller ett museum?

Från och med juli 2020 har Hagia Sophia åter blivit en moské. Denna förändring tillkännagavs efter en turkisk domstolsdom som upphävde dess status som museum, en status som den hade haft sedan 1935 under en sekulär regering ledd av Mustafa Kemal Ataturk. Beslutet att återföra den till en moské har väckt både inhemsk och internationell debatt på grund av byggnadens kulturella och historiska betydelse för flera religioner.

Medan den idag fungerar som en moské är Hagia Sophia fortfarande öppen för besökare av alla trosuppfattningar, precis som många andra moskéer i Turkiet. Vissa förändringar har dock gjorts, till exempel att täcka över viss kristen ikonografi under bönerna. Trots förändringen i dess religiösa roll har Hagia Sophia fortfarande ett enormt värde som ett historiskt monument, som återspeglar både dess kristna bysantinska och islamiska osmanska förflutna.

Vad finns inne i Hagia Sophia?

Inne i Hagia Sophia kan du se en fascinerande blandning av kristen och islamsk konst och arkitektur som speglar byggnadens komplexa historia. Viktiga inslag inkluderar:

• Kupolen: Den centrala kupolen, en av de största i världen, är ett mästerverk av bysantinsk arkitektur som reser sig mer än 55 meter över golvet.dess storslagenhet och höjd skapar en känsla av vördnad hos besökarna.
• Kristna mosaiker: Även om många mosaiker täcktes över eller togs bort under den ottomanska perioden, har flera bysantinska mosaiker som föreställer Jesus Kristus, Jungfru Maria och olika helgon blottlagts och restaurerats, vilket ger en inblick i byggnadens tid som katedral.
• Islamisk kalligrafi: Stora cirkulära paneler med arabisk kalligrafi pryder interiören.Dessa inskrifter inkluderar namnen Allah, Muhammad och de fyra första kaliferna inom islam, tillagda under dess tid som moské.
• Mihrab och minbar: Mihraben (nischen som anger riktningen mot Mecka) och minbaren (predikstolen) lades till när Hagia Sophia omvandlades till en moské.Dessa är väsentliga komponenter för muslimska böner.
• Marmorpelare och väggar: Hagia Sophia är också känd för sin användning av färgad marmor från hela det bysantinska riket, vilket bidrar till byggnadens övergripande storslagenhet.

Interiören utgör en unik arkitektonisk och kulturell blandning, som symboliserar både bysantinska och ottomanska konsttraditioner.

Vilken arkitektonisk stil är Hagia Sophia känd för?

Hagia Sophia är ett välkänt exempel på bysantinsk arkitektur, där dess mest kända kännetecken är den massiva kupolen som dominerar byggnaden. Denna stil kännetecknas av användningen av:

• Centrala kupoler: Den innovativa utformningen av Hagia Sophia’s centrala kupol, som verkar sväva över mittskeppet, var en betydande arkitektonisk prestation för sin tid.det påverkade utformningen av senare osmanska moskéer, inklusive Blå moskén.
• Pendentiver: Dessa triangulära strukturer gjorde det möjligt att placera den stora kupolen på en rektangulär grund, en viktig innovation som definierade bysantinsk arkitektur.
• Användning av ljus: Arkitekterna infogade skickligt fönster vid kupolens bas, vilket ger illusionen att kupolen är upphängd från himlen.Denna användning av ljus för att skapa en känsla av gudomlighet blev ett kännetecken för bysantinska religiösa byggnader.
• Mosaiker och marmor: De intrikata mosaikerna och de rikt färgade marmorväggarna speglar lyxen och symboliken i det bysantinska riket, med fokus på religiösa teman och ikonografi.

Denna arkitektoniska stil påverkade starkt de ottomanska arkitekterna som senare omvandlade den till en moské, vilket ledde till dess unika blandning av bysantinska och islamiska inslag.

Varför är Hagia Sophia viktig för både kristna och muslimer?

Hagia Sophia har stor betydelse för både kristna och muslimer på grund av dess roll i båda trosriktningarnas religiösa historia. För kristna var den världens största katedral i nästan 1 000 år och tjänade som centrum för den östortodoxa kyrkan. det var platsen för viktiga religiösa ceremonier, inklusive kröningar av bysantinska kejsare, och dess mosaiker av Kristus och Jungfru Maria är vördnadsfulla symboler för den kristna tron.

Efter erövringen av Konstantinopel 1453 gjordes Hagia Sophia om till en moské av sultan Mehmed II, vilket för muslimerna symboliserade islams triumf över det bysantinska riket. Byggnaden blev en modell för framtida ottomansk moskéarkitektur och inspirerade många av Istanbuls mest berömda moskéer, såsom Suleymaniye och Blå moskén. Tillägget av islamsk kalligrafi, mihraben och minareterna återspeglade dess nya islamiska identitet.

Hagia Sophia representerar mötet mellan två stora världsreligioner och är en stark symbol för både kristet och islamiskt kulturarv. Dess fortsatta användning och bevarande speglar dess roll som en bro mellan dåtid och nutid, öst och väst, och två av världens stora religiösa traditioner.